onsdag 10 februari 2010

I was born too late into a world that doesn't care

Inatt då jag vaknade tack vare mitt sjätte sinne såg jag att min iPhone var död. Efter många om och men lyckades jag få igång den, och jag var klarvaken. Klarvaken och förbannad.
Förbannad på att iPhonen krånglade, förbannad för att jag förlorade ännu mer sömn, förbannad för att jag om 1,5 h skulle upp till jobbet i min igenisade bil som kanske inte startar. Förbannad på att tekniken inte fungerar.

När jag låg där i all min frustration tänkte jag "det var nog bättre förr". Innan all den moderna tekniken kom som gör så otroligt många människor stressade och gör att vi glömmer bort vad som egentligen är viktigt.
Vi lever genom datorer, iPhones, blackberrys, vi får maten levererad till dörren, vi blir beroende av tv-spel, tv i allmänhet, ja all teknik. Istället för att vara ute och leka med barnen, motionerna, njuta så köper vi nintendo wii. För att hinna umgås med familj, nära och kära måste vi boka in det i kalendern.

Vi blir sjukare, vi blir fetare, vi blir svagare. Och barnen? Vi matar dom med artificiella ämnen, vi låter dom sitta vid datorn hela dagarna, vi låter dom gå miste om en barndom med lek och bus tillsammans med andra barn som vi hade och njöt av då vi var små (för det har blivit en stor skillnad dom senaste 20 åren). Vi låter dom bli sjuka. Vi kommer göra så att dom dör i förtid av all försummelse.

Det är så mycket måsten, så mycket man ska hinna med, så mycket man bör göra för att det är vad man tror samhället förväntar av en.
Det är så mycket att vi glömmer stanna upp i nuet, ta tillvara på livet och bara njuta av det.
Vi får det aldrig igen.


Inga kommentarer: