Imorse fick jag ett uppvakande som heter duga.
Som många av er vet hade jag ju en stalker hemma hos mig för ngn vecka sedan som klampade in i lägenheten. Detta skrämde mig litegrann och efter det har jag varit väldigt noga med att alltid låsa dörren och jag tycker det är lite obehagligt att komma hem själv på kvällen. Fjantigt? ja kanske.
Men hursomhellst, imorse strax efter Johan hade farit på jobbet hörde jag hur ngn var och ryckte i min dörr. Jag blev genast livrädd och trodde att gubben var tillbaka. Och eftersom jag var nyvaken och alltså ganska förvirrad gömde jag mig under täcket. Hörde hur ngn försökte låsa upp dörren, drog lite till i handtaget och jag höll andan.
Efter en stund ringde dörrklockan och jag tänkte att det var bäst att kolla vem det var. Men det var kolsvart i trappuppgången så såg inte ngn. Men nyfiken som jag är öppnade jag dörren.
Där stod min granntant. Hon hittade inte hem (hon bor mitt emot mig) och visste inte hur man skulle tända lamporna.
Stackars gamla tant.. men stackars mig! jag hde ju kunnat dö på kuppen av en hjärtinfarkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar