Har haft en egendomlig känsla hela dagen. Den är svår att förklara.
Kände det redan då jag vaknade. Borde ha somnat om och sovit bort hela dagen.
Jag känner mig lika skör som en gammal pergament rulle.
Åkte nyss för att hämta kräket på verkstaden, sätter mig i bilen på en tom parkeringsplats och den startade inte. Jag bröt ihop.
Efter många, långa, kalla minuter och försök startade den helt plötsligt. For då ut på åkturen jag fantiserade om i morse, den blev dock inte som jag förväntade mig. Jag var ensam, alldeles ensam i mörkret och det kändes som nån slog luften ur mig. Åkte till havsbadet och möts av ännu mer mörker, kände mig ännu mer tom. Vände snabbt om.
Nu sitter jag här frusen och ja, tom. Nu ska jag snabbt betala räkningar och sen lägga mig i sängen och invänta drömmarnas land.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar