I flera dagar har jag försökt intala mig själv att jag tycker om att sova på tåg. Har jag sagt det till dig kan jag ju säga att jag ljög, big time. Har inte sovit många minuter och inte tvättat av mig sminket, så jag blir inte förvånad då folk tittar lite smått förskräckt på mig. Som tur var är jag på centralen just nu, så om jag säger såhär: det finns folk som ser värre ut.
Bäst att halsa i mig resten av kaffet så jag blir människa igen och kan sitta och läsa pedagogik i arbetslivet på tåget mot örebro.
1 kommentar:
haha, jag såg inte den lilla detaljen, men tack vare dig ör det bara sekkeldroppen jag ser nu :D Tack själv! I miss you too! Måste verkligen ta mig ner till dig någon gång :) Kram!
Skicka en kommentar