Testresultaten.

Som jag skrev tidigare har jag varit och gjort en mätning av skelettet, fettprocenten och muskelmassan, och jag har äntligen fått mina resultat. 

Och med tanke på hur dåligt jag har skött mig fram tills, ja nu den senaste tiden, så är jag nöjd med mina resultat. Speciellt då hon (Betty-Anne) säger att jag har ett GRYMT utgångsläge. 

Normalvärde hos kvinnor är 16-30% fett och 40% muskelmassa, jag har 19,7% fett och 41,5% muskler. 

Det ska bli hemskt spännande att se skillnaden om ca 6 månader.

Så nu är jag ännu mer taggad och beslutsam, jag ska minsann se till att fixa det här! Men mitt mål, det håller jag för mig själv..

jag svävar på moln, i 11 dagar till.

Nu är det 11 dagar kvar innan jag och charlotte åker till egypten, 11 dagar av förväntan. 11 dagar av pirr i magen.
11 dagar..

Förutom att jag längtar så mycket att jag håller på att spricka njuter jag av att jag har sådär härligt ont som man har efter ett bra träningspass. Jag känner verkligen redan skillnad i kroppen på den korta tiden som jag har tränat ordentligt. Jag känner mig starkare och smidigare. Men jag känner mig även större.. Hur som hellst mår jag bra av att träna, och jag har äntligen börjat kunna sova ordentligt igen, och det mina vänner är värt att mina ben känns som små michelingubbar.

Can't have it, so I dream it

Den senaste tiden har jag lekt väldigt mycket med tanken om hur det skulle vara att vara rik. Dagdrömt om att bo någonstans exotiskt med palmer, utsikt över ett klarblått hav med kritvit strand precis utanför mitt gigantiska sovrumsfönster. Där skulle jag trivas, där skulle jag vara lycklig och harmonisk.

Istället ligger jag här i min sovalkov i min etta i ett snöigt piteå. Kämpar mot tröttheten och försöker verkligen hitta kraften och viljan till att stiga upp och åka till jobbet för att ha råd att ha kvar min lilla lägenhet..

Just nu känns livet i lyx och harmoni otroligt långt bort..

In my veins.

jag skulle inte ha något emot att ha han sittandes på min säng med gitarren i knät och sjunga mig till sömns.

Beach 2011!

Eftersom jag har bestämt mig för att verkligen lägga om mitt liv och bli hälsosam så kände jag att jag behövde en liten morot. Så jag åkte till Betty-Anne (som är personlig tränare) och gjorde några tester, mätte min skelettmängd, muskelmassa och fettprocent. Moroten blir ju då att se skillnaden om ett halvår, alltså lagomt till sommaren.

Eftersom vi hade lite tajt om tid hann jag tyvärr inte få resultaten utan hon ska maila dom till mig senare ikväll, så jag väntar som på nålar.

Om du är intresserad av att själv göra test eller få hjälp med något annat vad gäller träning, kost och hälsa så rekomendrar jag varmt henne. www.betty-anne.se

Forever young.

Jag har som funderat på hur jag ska lyckas att börja slappna av och komma ner i varv. Och jag har äntligen kommit på ett bra sätt, förutom yogan. Böcker.

Jag älskar att läsa. Jag älskar känslan av att svepas iväg till en drömvärld och släppa verkligheten. Stänga av datorn och allt ljud runtomkring och bara bli ett med boken. Det är avkoppling det. Då känner jag aldrig stress, jag grubblar aldrig på nått, det är min form av meditation.

Idag klickade jag hem dom tre första av Vampire diaries böckerna. Jag kan inte låta bli att fascineras av tanken på evigt liv, evig ungdom och evig kärlek. Att jag sen får panik för att jag vet att livet inte fungerar så är ju en annan femma..

Egypt, here we come!

Idag hände nånting otroligt.
Mitt i allt drömmande och självömkande fick jag och Charlotte ett väldigt impulsivt ryck och vi fick för oss att det banne mig var dags att hitta på nått skoj.
Vi behövde miljöbyte. Vi behövde sol. Vi behövde värme och vi behövde semester.

5 minuter senare och resan var bokad. 

Jag trodde nästan mina grannar skulle ringa störningsjouren pga av allt tjut och och hoppande här inne i mitt vardagsrum. Det var länge jag var så glad.
Jag älskar att vara impulsiv!

10 december. 
17 dagar kvar.
Sen är det vi, hurghada, det blå magiska havet, den gudomliga känslan av solen mot huden och ruskigt goda drinkar i en vecka. Can't wait!

Här ska jag vara:

My heart stops when you look at me

Min häck har vuxit fast i soffan och jag känner hur den blir större. Häcken alltså, inte soffan. Nej den blir bara mer nersutten än vad den redan är. Note to self: köp ny soffa.

Anyhoo.. Här sitter jag och är fruktansvärt understimulerad. Så pass understimulerad att jag blev alldeles till mig,ja nästintill lyrisk då jag insåg att jag kan byta låt utan att ens en gång öppna spotify! Ett enkelt tryck på en pil och vipps var det en ny låt. Jag nästan svävade ovanför min nersuttna soffa av ren och skär extas.

Behöver jag säga att jag vill bli frisk? Som tur var har jag min nya absoluta  cheer me up favorit, som är betydligt bättre än orginalet:

Not ready to let go
Cause then I'd never know
What I could be missing
But I’m missing way too much
So when do I give up what I’ve been wishing for.

If you're not hangover, then you're sick.

Det är kallt. Jag fryser. Jag nyser. Jag har ont i halsen. Jag har ont i kroppen.

Är det inte meningen att man nån gång ska få må bra på en söndag? När man är bakis vet man iaf att man har haft kul kvällen innan och inte suttit ensam i soffan och haft ruskigt tråkigt. 

Trots min fysiska obalans har jag hunnit med saker jag annars inte hade gjort en söndag. Jag har storstädat hela lägenheten, varit på brunch med tjejerna och kikat en snabbis på julmarknaden. 

Nu ska jag vira om min frusna kropp i min fluffiga filt, se en romantisk komedi och bli sådär härligt kär i en person som inte finns. Good times. 

Take me somewhere nice.

Idag är första lördagen på 19 helger jag är hemma. Och jag är hemma själv. Och som jag har tråkigt. Men, jag har inte haft orken att ta mig upp ur soffan ens en gång.
Eftersom jag har haft mer tid för mig själv än vad jag har haft på längre än vad jag kan komma ihåg har jag ju självklart hunnit grubbla fruktansvärt mycket. Vilket inte alltid är bra, men förhoppningsvis kommer det någonting gott ur det med.

Bilderna jag har skjutit upp att titta på i 4 månader har nu blivit granskade, och det både värmde och högg till i hjärtat. Vilken underbar resa det var! Förhoppningsvis kommer jag få med mig någon att luffa med snart igen, det var det absolut häftigaste jag varit med om.

En av alla stunderna i tåget.

Nu kanske jag har gått för långt.

Den här helgen kommer gå i träningens tecken och jag lägger partylivet på hyllan för en helg. Det ska bli ruskigt skönt och jag tror min kropp kommer uppskatta det.

Träningshelgen började idag med en timmes powerwalk, sen en timmes hårdkörning av överkroppen på gymmet, för att sedan avsluta med intervaller på löpbandet tills jag nästan fick blodsmak i munnen. tack tjejer för en grym dag! Undrar om jag kommer klara av bowlingen ikväll..

Imorgon bär det av mot Skellefteå för en gymstick utbildning. Och jag bara hoppas att jag inte kommer ha alltför mycket träningsvärk så jag orkar träna hela dagen..

Sist men inte minst har vi ju då min efterlängtade söndag: Skidpremiär i kåbdalis med charlotte!

Bäst jag vilar en stund och samlar krafterna.

jag vill ha er alla nära.

Tänk så underbart om man fick ha alla man älskade och tyckte om i närheten. Ingen som fick för sig att flytta långt bort. Jag blir så glad ända in i själen när jag vet att dom som gör mitt liv värt att leva bara är en bilfärd bort, eller ännu bättre, en liten promenad.

Så alla ni som flyttat ifrån mig, skäms på er. Jag vill ju ha er här!

Playing god

Fy fan va bra dom är. Paramore alltså. Och deras nya video, love it!

Åt helvete med att vara nyttig!

Nu har jag ju varit duktig och skötsam i ca 2 veckor, visst har jag unnat mig lite gott i helgen, men annars varit duktig.
Så förstå min förvåning då jag ser på vågen att jag har gått upp i vikt! Konstigt. Jag kanske borde fortsätta äta skräp..
Missförstå mig inte, jag har ju inte för avsikt att gå ner i vikt heller. Men lite konstigt kändes det ju när vågen visade på ökning. Hrms..
Nån som har en förklaring?

Idag var det Charlottes tur att stå för veckans "turas om- matlagning". Det blev stekta laxbitar med spenat (se den aptitliga bilden..), men det var överraskande gott! Rätten som jag kallar för "klägg" hade dock en lite lustig konsistens och jag saknade det där lilla extra med tuggmotstånd.
Men helt klart en bra snabb nyttig rätt när man inte har mer än 10  min på sig!

Jag kan, jag vill, jag ska!

Som jag skrev igår har jag ju lagt om mina mat och träningsvanor ganska drastiskt, och det har faktiskt gått riktigt bra. Men idag har det varit tungt. Jag har varit sjukt sugen på skräpmat, godis, blåbärspaj med glass till 2 fikat med dom andra (men jag åt äpple med kanel och keso..) osv. Det har varit rent ut sagt, förjävligt.

Men, jag kämpar på.

Åt dock en riktigt god middag, försökte återskapa en sallad jag åt i florens i sommar.

• Grönsallad
• Tomat
• Soltorkade tomater
• Paprika
• Oliver
• Kronärtskocka
• En god salami
• Mozarella

Ringla sen över lite olivolja och balsamicovinäger. 

Ny vecka, nya möjligheter.

Det är återigen måndag och lördagkvällens sviter börjar sakta men säkert avta, och vilken befrielse det är! Förra veckan levde jag exemplariskt (ja förutom lördagen då), jag åt bra, jag tränade och hittade en härlig lycklig känsla. Det var underbart. 

Den här veckan ska bli likadan, och jag ser fram emot det. Det här med att vara hälsosam var inte så svårt trots allt, utan det är en riktig kick.

Nu: Yoga.

En vanlig söndag

Mys med dom finaste. Cola. Skräpmat. Godis. Vampire diaries. Lite överkurs i datoranvändning.

Världshistoriens bästa lördag.

Oj vilken lördag, so far. Först vakna bredvid en snygging, sen lunch och shopping med underbara Emma, sen fick jag träffa en till snygging. The man of my dreams.

Andreas Carlsson.

Jag är salig. Sen att han var ännu trevligare än jag nånsin i min vildaste fantasi vågat hoppats på var ju inget minus precis. det är inte varje dag man får höra "Oj, är det Piteås framsida på ingång!" av någon som honom.  och ja, jag fick mig ett och ett annat Andreas-leende.

Sen vill jag tillägga att det var han som bad om att få ta ett kort tillsammans med mig (!!!).

Igår försvann håret.

Igår fick jag för mig att kapa av mig håret.

Min säng och jag.

Ligger just nu i min säng och drar mig, om än jag är ruskigt trött
är jag fruktansvärt nöjd, jag har sovit som en prinsessa, hela
natten! Jag kan inte ens komma ihåg att jag har drömt, och jag har
alltid livliga drömmar i vanliga fall.
Jag tror nog att total utmattning är nyckeln till en god natts sömn!
Eller så har det något med det faktum att jag log det sista jag
gjorde igår..?

Off to work i ett brutalt snöigt Piteå.

Insomnia.

Det känns som att jag går runt i ett ständigt töcken, ja jag ser nästan suddigt. och jag ser hemsk ut. jag är röd och blå runt ögonen och dom är ständigt svullna. Nu är jag less.
jag vrider och vänder på mig hela nätterna och jag känner sakta men säkert hur paniken sätter in, jag kommer inte få sova inatt heller. Sen kommer tankarna, varför gjorde jag inte bort det där idag? Hur kunde jag glömma att jag skulle göra det där? varför ringde jag inte det där samtalet? Borde jag ha gjort annorlunda i den där situationen? Osv osv.
Det har blivit en ond cirkel, kan inte sova, är sen så trött att jag glömmer saker, sen kan jag inte sova igen kan inte sova för att jag är stressad över allt jag glömt, allt jag inte orkat göra, sen börjar det om igen.

jag orkar inte mer!!

Mammor är allt bra.

Som jag nämnt tidigare sover jag i mitt gamla flickrum på måndagar
för att få några extra minuters sömn då jag jobbar sent och
börjar tidigt på tisdagar.
Utöver att jag räddar min skönhetssömn blir jag även bortskämd
med mammas otroligt goda mat.
Hittade denna i kylskåpet i morse. Tack mamsen, du räddade min dag!

Helgen som gått.

Efter en helg borde man ju vara utvilad. men jag känner mig i större behov av ledighet nu efter helgen än innan. Var egentligen ledig i fredags men då jag hade fått för mig att anordna ett disco var det ju bara att infinna sig på jobbet så kl 04 vacklade jag isäng.

resten av helgen har varit underbar. Lunch, fika och mys på stan. Helkroppsmassage, en tjejfest som tog mig tillbaka till 14-års åldern och jag skrattade som aldrig förr. jag har buggat. jag har somnat med kläderna på. Ätit skorv framför "i form med anna anka". Ätit godis och mys med några av dom bästa jag vet. Och jag har kramats.

Så det är en trött, men riktigt belåten Frida som nu ska hoppa ner i plurret och lära mina små elever att simma.
                                             Ungefär såhär var min lördagkväll.



så vacker att mitt hjärta stannar.

It's a dangerous business, going out your door. You step onto the road, and if you don't keep your feet, there's no telling where you might be swept off to. 

En ny tradition har startat.

Som säkert några av er vet är jag väldigt förtjust i traditioner, speciellt dom små mysiga egna traditionerna som förgyller min vardag. Och idag har en ny börjat.
Sitter just nu i Charlottes kök och har precis avnjutit en väldigt god middag som hon har lagat till oss, och nästa vecka är det min tur att bjuda igen. För det är så vi ska göra, turas om att laga god och nyttig vardagsmat en gång i veckan. Och på så sätt aldrig riskera att fastna i samma-mat-varje-dag träsket, eller mackor för min del.
Det har bara börjat, men jag känner redan hur mitt engagemang för matlagning har ökat igen!

Charlottes kyckling:

Kycklingfilé
fetaost
kvarg
soltorkade tomter
en god grönsaksblandning att steka.

Blanda ihop fetaost, kvarg och små bitar av tomaterna, snitta kycklingen och fyll med blandningen. Krydda sedan med salt, peppar och lite grillkrydda. Bryn som snabbast och sätt sedan in kycklingen i ugnen ca 20 min.
Stek grönsakerna (findus har flera nya goda blandningar) och servera. Enkelt, nyttigt och supergott!

feel the love

Nog är det lite typiskt ändå. När jag bestämmer mig för att börja sköta träningen går jag och blir sjuk.
Har legat däckad i soffan under en filt, skakat och frusit för att sedan få svallningar. jag har ont i varenda del i kroppen och jag känner mig ynkligare än vad jag har gjort på länge.

Det är sånna här dagar jag saknar att ha nån som bryr sig om mig, nån som pysslar om mig, stryker mig i håret och säger att allt kommer bli bra.
Få känna mig älskad. ja, idag saknar jag det..

I could make you happy 
make your dreams come true
Nothing that i wouldn't do
Go to the ends of the earth for you
To make you feel my love

Ja nog hade det varit fint..

Oh yeah, it's on!

Jag utmanar mig själv. Ingen annan av dom jag vågar utmana (jag vill bara tävla mot dom jag tror jag kan vinna över) vill tävla mot mig. Så jag kämpar mot mig själv, vilket kanske är ännu värre.

När jag vaknade i måndags hade jag en känsla, en beslutsamhet som jag inte haft på länge, nu jävlar. Nu blir det förändring.  Under en tid har jag känt mig trött, hängig och grinig, ja nästan bitter, och så vill jag inte ha det längre. Så nu är det jag som bli hälsosam.

Den här gången ska jag klara det!

Jasi dessa ungar.

Idag körde vi igång med höstlovs-aktiviteterna på jobbet, nämligen innebandy-cupen för låg och mellanstadiet. Det var totalt 18 lag som ställde upp och det var ett väldans drag i sporthallen non-stop mellan 8 och 5. Och jag var satt i sekretariatet, höll reda på statistiken och var speaker, jag! kan ni förstå så tokigt. Jag kan inte ett skvatt om innebandy och jag är inte så överdrivet förtjust i att prata i mick, speciellt inte inför ca 100 pers (kanske bäst att börja öva eftersom jag ska hålla tal inför dubbelt så många snart på en konferens..).
Trots några felsägningar, missat några mål, gett fel lag mål osv gick det ändå rätt bra.

och som dom kämpade! trots att några var uppenbart livrädda för bollen, en hade vad som liknade ett gips på benet och dom som verkligen ansträngde sig för att alla skulle känna sig viktiga i laget.

en sak  kan jag säga: att dom där små rackarna kan minsann värma mitt hjärta.

Just ja, halloween hände ju.

Mina fina flickor och jag!



Vart tog mitt positiva jag vägen?

Jag är arg och besviken på mig själv, jag är arg för att jag inte är som jag vill vara, jag är besviken för jag inte är vad jag borde vara. Alla mina svagheter, fel och brister har blivit smärtsamt tydliga för mig själv, och att vara så medveten om allt är inte alltid så roligt. 

Men det första steget till förändring är väll insikten om att man faktiskt måste förändras?