Jag har hittat min frälsare, min räddare i nöden, min nya följeslagare.
Ipren, I do love you!
Imorse var jag nära på att bryta ihop, låg och huttrade, svettades, frös lite mer, var nära att svimma och allmänt bara dö i sängen till klockan kl 2-3 nångång. Tills jag såg ljuset i tunneln, en ipren förpackning.
En timme senare, och voilà! Jag överlevde, och jag mådde relativt bra!
Sen fick jag även en leverans på lite cocillana, vik hädan hosta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar